Sagan om Vanten

Det var en gång en gubbe som var ute i skogen och gick med sin hund. Han gick och gick och märkte inte att han tappade sin vante.
Då kom en liten mus förbi och hittade vanten.
- Här ska jag bo, sa musen och flyttade in.
En groda hoppade fram till vanten.
- Vem är det som bor i vanten?
- Fröken Mus som har funnit sig ett hus. Vem är du?
- Jag är fröken Groda den runda och goda. Får jag komma in?
- Kom in. Nu var det två som bodde i vanten. Då kom en hare skuttandes fram till vanten.
- Vem är det som bor i vanten?
- Fröken Mus som har funnit sig ett hus och fröken Groda den runda och goda. Vem är du?
- Jag är Haren som skuttar på skaren. Får jag komma in?
- Kom in du.
Nu var de tre som bodde i vanten. Då kom det en räv förbi.
- Vem i all sin dar är det som bor i vanten?
- Fröken Mus som har funnit sig ett hus, fröken Groda den runda och goda och Haren som skuttar på skaren. Vem är du?
- Jag är syster Räv med kjol så snäv. Får jag komma in?
- Ja det får du.
Så var de nu fyra som bodde i vanten. En stor grå varg kom också förbi vanten och frågade.
- Vem är det som bor i vanten?
- Fröken Mus som har funnit sig ett hus, fröken Groda den runda och goda, Haren som skuttar på skaren och syster Räv med kjol så snäv. Vem är du?
- Jag är bror Varg som aldrig är arg. Får jag komma in?
- Ja det får du.
Nu var de fem som bodde i vanten. Då kom ett vildsvin förbi vanten gick fram till den och frågade.
- Vem är det som bor i vanten?
- Fröken Mus som har funnit sig ett hus, fröken Groda den runda och goda, Haren som skuttar på skaren, syster Räv med kjol så snäv och bror Varg som aldrig är arg. Vem är du?
- Jag är farbror Galt med betar och allt. Får jag komma in?
Vilket elände, ville alla djuren i skogen bo i vanten?
- Nej det är redan för trångt.
- Det ska nog gå bra.
- Kom in då.
Nu var de sex som bodde i vanten. Det var så trångt att det knappt gick att röra sig. Då knakade och brakade det i skogen och en stor brun björn lufsade fram till vanten och frågade.
- Vem är det som bor i vanten?
- Fröken Mus som har funnit sig ett hus, fröken Groda den runda och goda, Haren som skuttar på skaren, syster Räv med kjol så snäv, bror Varg som aldrig är arg och farbror Galt med betar och allt. Vem är du?
- Kors vad många ni är som bor i nne i vanten. Jag är Bamsefar som inga tofflor har. Får jag komma in?
- Nej, det är alldeles för trångt här inne.
- Det ska nog ordna sig bara jag får komma in.
- Ok, då. Men då får du sitta ytterst.
Så kom det sig att björnen också flyttade in i vanten. Det var så trångt att vanten nästan sprack.
Då kom gubben på att han hade tappat sin vante. Han vände om för att leta efter den. Hans hund sprang i förväg och när den kom fram till vanten blev den förvånad när den såg hur vanten buktade och rörde på sig.
- Voff voff, skällde hunden. Alla djuren i vanten blev rädda och sprang tillbaka in i skogen. När gubben kom fram till vanten var den tom igen.

Denna saga (som är en folksaga från Ukraina) har vi läst och dramatiserat med barnen på min avdelning. Denna verision på sagan är lätt att dramatisera efersom det är mycket upprepningar i den. Barnen har själva fått välja vilken karaktär de skulle vara. Eftersom det var fler barn än karaktärer i handlingen har de varit två eller tre om samma karaktär.
Barnen har fått göra sin förklädnad själva. Djurens öron är av toa- och hushållsrullar. Björnarnas öron hade tussat brunt silke papper på. Svansarna har de fått fingervirka. Inget som något av barnen kunde innan, utan de har lärt sig det. Till svansstumpar fick de göra garnbollar. Grodornas knölar som de brukar ha ovanför ögonen är gjorda av äggkartong. Även galtens tryne. Varg och räv har fått måla tomma stora trådrullar och satt svartmålade flirtkulor som nos.



Vanten som gubben tappade fick barnen fingervirka i färger som de själva valde. Jag fingervirkade sen remsor och tråcklade fast dem på ett lakan så att det fanns en stor vante som djuren kunde flytta in i.



Självklart blev barnen ansiktsmålade när vi hade föreställningarna.